MC-olycka

MC-olycka

För en vecka sedan låg jag på sjukhus efter en mc-olycka. Idag sitter jag hemma och har väldigt ont men är glad och tacksam över att jag lever.

Att vara en mc-olycka inne på en akutmottagning är verkligen en konstig känsla.

De pratade om mig som mc-olyckan. När jag skulle operera axeln en gång så sa de ”axeln” om mig och det kändes konstigt. Visst skulle jag operera axeln men jag betår av något mer än en axel. Den gången svarade jag att jag heter Monica. På akuten efter mc-olyckan så tilltalade de mig med mitt namn för att det var så kritiskt samtidigt som de petade runt omkring mig som mc-olyckan. Jag berättade för dem att jag tyckte att det var konstigt att de hela tiden sa att jag hade varit med om en mc-olycka. Det var inte så jag såg på mig själv, då! Idag är jag väl medveten om det.

Jag fick ingen smärtlindring i ambulansen och när vi var framme på akuten var på väg in i chock och hade en smärta som jag aldrig mer vill känna.

Personalen var fantastiska, nästa allihopa. Det var en narkos läkare eller vad han var som inte kunde ta skämt. Jag fick smärtlindring och hade ändå väldigt ont. Vid ett tillfälle när jag fick smärtlindring gjorde det så ont att tårarna rann. Det var enda gången under hela tiden som jag faktiskt grät. Sköterskan som var med mig då sa att jag snart skulle få sova och inte behöva känna något mera. Hon gav mig mer smärtlindring och mitt i allt detta töcken av smärta, olycka, tacksamhet, förvåning över allt som hänt så står min vackra underbara dotter där.

Jag ser inte henne först men sen ser jag henne och får krama min nysnaggad dotter innan de rullar iväg mig till operationen. Den lyckan att få se henne och känna henne var fantastisk.

GÅVA

Ha det gott!
Monica
Livsglädjedesigner

2019-06-01T21:35:17+00:00